Har haft två tuffa dagar men jobb varvat med VAB men det går, vi föräldar är ju bra på att knyppla ihop vardagen, i synnerhet när man inte har familj i närheten som kan stötta å andra sidan vet jag inte om jag hade velat det just nu för man vill gärna ha koll. I dag är det första feberfria dagen för min dotters del. Snörvlig och hostig  och ganska trött samtidigt uttråkad är hon och hur kul är det för en 7 åring att vara hemma med sina föräldrar sen förra tisdagen. Men har sagt åt henne att det inte blir skola denna vecka alls oavsett. Hon behöver bygga upp sitt allmäntillstånd, helt klart, för tagen är hon. Har ett stort legobygge på vardagsrumsgolvet, en stad har det blivit och vi kom fram till att vi behöver mer plattor att bygga på. Tur vi har så otroligt mycket lego. Teven går ju varm och sen läxläsning. Jag har precis skrivit i hop en inköpslista till helgens orgie i mat. Fantiserar och har gjort en meny nu och det är bli en tvådagars fest i alla fall. Så gör ju kungliga personer när de firar då blir det t o m i dagarna tre. Jag längtar så jag kan dö efter känslan av att äta gott men i perioder har jag funderat på om jag verkligen tycker det ska bli gott med mat, kakor, bröd osv.  Känner mig nästan sjuklig som har stått utanför detta länge och väl samtididgt som jag känner att var sak måste ha sin tid. Man är olika stark och klarar olika mycket. Jag vet vad mina brister är och jag kommer få brottas mot flera saker under det kommande året samtidigt så kan jag inte leva som en asket. Har förbjudit godis för min del, där går gränsen och det är nog ett direkt avstamp till ett återgående missbruk av socker. Nu får jag brödet och en del socker att kämpa emot. Nåja det är planerat så så får vi se hur det blir och går och känns. Lär ju återkomma med en gourmetrapport och vad det blev till varmrätt. Förmodligen pesto, parmesan och parmaskinkafylld oxfilé och potatis på något sätt. Känner redan att John Blund kommit till mig. Är supertrött. ska kolla Livvakterna nu och dröna innan jag ska upp och göra ett skiftpass på kontoret. I morogon blir det shopping av mat. Det är en fröjd bara det. Gud vad jag är fixerad men det blir nog så när man vet och planerar för något som man själv känner är stort. Nu ska jag dröna vid Teven. Ciao från tv soffan.

Ja det är bara att konstatera att influensaliknande förkylning nu drabbat ett av barnen. Förkylning först och superhög feber en dag senare. Hostan uteblir ännu så länge, peppar peppar. Jag nöjer mig med denna form av the flu! Det är i alla fall segt att vara hemma antigen gör man skitmycket eller inget alls. I dag blev det inte många knop eller jo det blev det men inga vettiga. Lagat mat, fyllt på med mat i skåpen en sväng, lagat mera mat,hämtat barn på dagis, bakat hallonkaka med havre tosca på till dottern. Smakade inte utan tröck i mig choklad och det är ju mycket godare i min mun. Gjorde fruktbollar dvs mixade fikon, kakao, cashewnötter med vatten och några droppar rom essens och rullade sedan rackarna i kakao. Mycket gott gottis fika och relativt lågt GI. Lyckades få 40 min håltimme från hus och barn och spenderade dem med att åka och köpa hårfärg för jag fick en akut hårtid i morgon hos frissan, hade jävla tur med återbudstid på förmiddagen. Har fixat barnvakt en timme så jag ska klara det. Är lite pirrig men tror jag ska göra nått helt nytt på mycket länge vad gäller frisyr och det lär jag väl göra om jag inte ska kallas fru Flinta snart eller tvingas börja använda sjalar. Klippa upp och forma håret för att luras lite och nu lär det bli kortare. Funderar på en stökig och busig page liknande frisyr med lite brutal sidobena..haha. Eller så ska jag ha en såndär tvär och rak lugg. Ja nått nytt får det bli men helkort blir det inte. Vi får se hon får fria händer och det brukar bli bäst så. Hon har ju inte klippt mig under hela året eftersom jag snålat och blivit toppad av vår extra mormor/farmor här uppe. Har passat på att toppa mig när hon toppat barnen. Ska bli kul och se om hon känner igen mig nu när man förändrats en smula och ansiktsformen ser annan ut. Nu är storleken på kroppen mera anpassad till huvudet eller hur man nu säger. Jag är inte överdimensionerad i alla fall. För att få till pricken över i et sitter jag med färg i huvudet. Köpte en ljus röd mahogny ska bli starkt röd men eftersom jag har färg i botten så blir det iregel inte så våldsamt säger jag men omgivningen tycker väl jag ser ut som en tomat. Är sugen på eldigt rött vildrufs. Jag har haft långt rött vildrufs utan någon stil innan.  Det är dax att kliva ur garderoben och acceptera mitt nya jag och styla om hela kitet. Ut med det gamla och in med nya eller fram med mig, mera av mig.  Ska fixa brynen när lönen kommer. Jag har ju det som månadens lyxpryl att plocka och färga brynen, gör jävligt ont att vaxa dem men man blir såååå fiiiin och det är världens billigaste ansiktslyft egentligen och smärtar bara 7 min.  I dag har jag inte heller tränat utan haft en sitta på rumpandag. Hoppas få till en jogging i morgon eftersom jag är hemma och kanske kommer maken hem i human tid när det fortfarande är ljust så kanske man kan nyttja det och och köra styrke på lördag när det ändå är kallt på förmiddagen. Jag är ärligt talat livrädd för att bli sjuk eftersom jag inte haft träningsuppehåll alls sen i februari. Har kört träning minst 3 dagar i veckan vilket trappades upp försommaren till 4 dagar och sen till 5-6 dagar som det är nu. Är livrädd att tappa greppet för jag vet att jag är lat innombords, fruktansvärt lat och nu går det på rutin och inget annat. Nåja får ta det som det kommer och händer det så får någon sparka mig i röven helt enkelt och säga Stopp. Nu ska jag ta hand om mina barn sen ska jag natta dem och tror jag ska göra ett ryck och göra musli till min man som han efterfrågat i ca 2 månader. Det kanske är dax nu. Kram från kylan i norr.

Världens längsta arbetsdag i dag men jag har fått en hel del gjort. Startade dagen på gymet med styrketräning. Gjorde ett kanon pass och kännde mig stark och intensiv. Var t o m så min instruktör,som gluttat på mig samtidigt som hon instruerade en nykomling. sa att vilken entusiasm du har, enormt vilken träningsglädje och det sprider sig. Jag som inte alls älskar styrketräning men när jag är där då KÖR jag järnet och struntar fullkomligt att folk möjligen tittar när jag grimaserar, stånkar och pustar eller hoppar på stepbrädan eller hoppar rep. Jag har betalat för skiten och då utnyttjar det till max. Det är ju för min kropps skull. Hade jag kunnat hade jag struntat i det men icke. Hade packat ner kläder i dag så jag skulle känna mig fin på jobb, klänning (arvegods från svägerskan. Man har faktiskt inte roligare än man gör sig. Och i dag ville jag känna mig fredagsfin av just den anledningen att det piggar upp. Jag hade faktiskt en jävla dag på jobb med mycket att hinna med, trista utredningar och annat bös och stress, dessutom skulle jag ha jouren till 17 och alla försvinner vid kl 16 för att det fredag. Nu sitter jag här själv och jätte fin och räknar minuterna till jag ska hem. Jag har en bokad dejt med maken i kväll. Vi har inte setts på en vecka som det känns. Han har ett skitdåligt schema så vi går omlott eller nått. TRIST! Barnen gnäller oxå på att de vill att vi ska vara hemma alla samtidigt någon gång. I kväll tar vi tillvara på den stunden. Gemensam middag, taco för de små och en viltgryta (lång kok från i går kväll )och rött fint sydafrikanskt vin i 100 kr klassen. Eftersom jag inte ska äta choklad i dag(tror jag) så ska jag köpa västerbotten ost att karva i. Mums! Sen blir det den efterlängtade chokladen och nötter i morgon och då behöver jag inte begränsa mig men lasten blir choklad, nötter och kanske en skvätt vin. Det kommer bli njutfullt. Sen får jag ta sats igen på söndag. Icke vin och icke choklad och nötter. Programmering av hjärnan pågår eller ska jag kalla det omstart. Vägde mig i morse och nu var jag nere på 80,8 kg så dryga kilot har jag loosat. Undrar om det beror på mitt omlägg av kost med kvälls ägget. Jag får göra en ny utvärdering nästa fredag. Den som väntar få se. Nu är det bara 31 minuter kvar. Trummar med fingrarna. Mitt fredagsfina jobbjag är på bilden ovan. Ciao från Soliga sandviken!

Dagen har gått bra även i dag. Har haft ett visst chokladsug på eftermiddagen och för att inte snacka om kvällen..Men icke, jag har tagit kontrollen på mig själv. 2 hela dagar utan choklad sedan mitten på juli. Heja mig! Längtar till lördag..Visst kan det låta hysteriskt men har man varit så djupt nere i missbruket av socker som jag då blir man skraj. Pratade med vänninan Å om det och hon trodde nog inte att det varit så illa. Jag erkänner att jag hade ingen botten och har förmodligen inte det när det kommer till socker alltså farliga kolhydrater. Jag kunde verkligen trycka in utan att bli så där illamående som alla pratar om. Jag slutade inte utan bara väntade en stund tills det var dax att möla in mer. När jag var själv, när maken jobbade, ja då var det jag och skafferiet och teven och allt som satt löst åkte in i hålet i huvdet. Inte kostigt man vägde 120 kg med konstant ökning. Det var en av alla bekännelser. Därför blir jag skraj som tusan när jag blir fast för nått som i mitt fall choklad och nötter även om den lasten är mycket liten och snudd på harmlös jämfört med vad jag hade i beroendeväg innan. Sen känns det styggt att väga över 80 kg. Jag ogillar 8an helt. Den ska inte finnas med alls...men det är upp till mig. Dagen i dag har annars gått i ömsom snigelfart och stressfart. Har mycket att göra på jobb så jag får inget gjort som det känns utan pratar mest i telefonen med allt och alla. Men det ska oxå göras. Har inte träffat mina tjejer på hela dagen har snudd på dåligt samvete och varför har man det när man är borta en kväll per vecka till skillnad från maken som är borta betydligt mer. De sov när jag kom hem, pussade dem i alla fall. Längtar efter dem och i morgon blir det vi i vanlig ordning. Jag hade min tisdag i dag och får göra vad jag vill. Och då tillbringar jag kvällen på gymet med ett step pass. Klart hade jag varit laddad med pengar hade jag kanske åkt och shoppat på köpis i Valbo eller hade jag bott i storstad hade jag suttit på ett café typ espressohouse och myst med mig själv, en vännina kanske och en tidning. Nu vankas snart john blund igen. Tycker han kommer ofta. Det är bara morgon och kväll och surret där emellan är väl det som kallas jobb men det är mest ett samisurium av surr. God natt hela världen.

I dag har varit en sjujäklans dag med mycket stress hit och dit. Började dagen med en sedvanlig tur upp på vågen. Jaha, vad förväntade jag mig. Har inte rört sig ett smack. Fan jag kan inte väga så här, Livrädd innombords,  sömndrucken satte jag mig i bilen på väg till jobb och tittade på mig i backspegeln, pratade vett i skallen på mig själv högt och ljudligt. De jag stod brevid i rödljusen måste trott att jag var en galen eller så letade de efter min osynlige vän Molgan. Men icke, det var ord från mig till mig. Precis på samma sätt när jag helfartade. Jag tog kontrollen och bestämde mig och jag ska vinna detta.  Bara choklad till helgen och inte varje dag, inga nötter heller för den delen. Och nu när klockan är 21.30 kan jag stoltsera med att jag klarat det. Nu är det bara kudden som väntar och ingen mer föda. Men jag ska villigt erkänna att jag hade ett sug efter lunchen och på eftermiddagen. Jag plöjde i mig en Xv bar till fikat men det gav inget mer än mättnad. Suget fanns där, gnagde och nötte i hjärnan. Nu när jag varit hemma en timme så har jag glott på chokladkakan i skafferiet, bara stirrat ut den och fnyst lite, låtit den vara. Det roliga är att jag både har smågodis, chokladbollar, chokladtårta, glass och annat i skåpen/frysen men det bekommer mig inte. Utan den 86 % kakan är den som retar mig mest plus nötblandningen. Kanske tur att dagen varit så galen och stressig.  6.30 på väg till jobb, kl 11 hoppa i bilen för att åka till gym, lunchträning och sen tillbaka till jobb, 15.50 åka till vänninan Å och hämta matsäck, sen till dagis och hämta dotter, vidare till skolan för att hämta dotter och extra dotter, till kören. Sitta och vänta, utfodra barn som turas om att sjunga i respektive körer. 18.20 på väg hem, lämna barn. kl 19 på väg till orientalisk dansträning och kl 21 hemma. Ja det var min dag i ett nötskal och så här kommer mina måndagar se ut. Kanske tur det när man ska ta tillbaka kontrollen på sitt liv. Jag har varit väldigt fundersam under helgen, jag har reflekterat över mitt liv, mitt mående och mitt nya jag. Jag har insett att jag måste lära mig att leva med mitt nya jag. På så sätt att känslorna är fortfarande densamma eftersom innandömet är lika. Det är ju bara skalet som förändrats. Det är ett beteendeförändring även här att acceptera att det är okej att känna sig uppblåst och jäst ibland utan att man för den sakens skulle har återgått till sin forna form. Det är okej att känna njutning i att äta utan att få ångest över vad vågen ska säga. Det här är ingen enkel match för hjärnan att fixa. Det låter så naturligt men det är skitsvårt ärligt talat. Men detta är likväl en del av mitt nya jag där jag ska acceptera och lära mig att leva med annan förhållning till hur jag hanterar, bemöter och känner för mat och även hur det känns efteråt. En del av beteendeförändringen som ska till. Ett nytt beteende tar tid att lära in så jag får försöka ge mig till tåls vad gäller dessa känslostormar. Nu ska jag ladda inför en chokladfri morgondag. Tänk vad jag kommer att njuta till helgen. En dag i helgen är min chokladdag med no limits..Jag längtar redan. God natt John blund, strö lite chockladströssel över mig.

I går var en ökendag för mig känslomässigt. Mådde direkt dö pyton när jag vaknade. Ont och öm och svullen. Ja dessa ledtrådar leder till en sak, ökenveckan, dessutom vägde jag mig och vågen slog i taket, i alla fall känndes det så 81.9 kg så 2 kilo upp på 5 dagar får ju inte mig att le och volta och jubla. Frågade maken om det syntes, skit dum fråga men det känndes ju som förr. Jag blir jätte oroligt när det blir så här, fast 1 kg kanske 2 kg är just vätska och choklad i vanlig ordning. Men jag blir låg av det och ledsen och tror jag ska tillbaka till det förgångna. Det låter så otroligt nojigt men jag är skiträdd för det förgånga när jag fått min nya hydda. I alla fall skulle minstingen börja funky kidz idag och jag hade träning innomhus vilket känndes högst ovanligt med tanke på att helgernas motion som är utomhus i spåret och det är lika mycket mentalt skönt att vara ute som att träna. Men men igår var det gymet...och eftersom jag hade förbränningsträning så fick jag göra det bästa av det...hoppade rep, sprang en snutt på löpbandet och körde lite bicep/tricep. Känndes som det var en icke kvalitetsträning. Längtade ut och mådde för pyton men okej jag körde knappa timmen och blev svettig...Lilltjejen var helnöjd över att ha haft dansträning vilket gjorde hela saken oändligt bättre. Hon var helnöjd. Summan av kardemumman var att timmen blev bra i alla fall. På gymet fick jag även lite peppande kommentarer som gav mig lite energi att keep on going. En kvinna som jag aldrig träffat förut tror jag hojtade att hon läser mig blogg som hon fått länkat av en annan vännina och hade nystartat på helfart och då känner man att man bara vill ge sin energi och kraft till henne...skrika kämpa, härda ut, ta dig över alla mentala missfoster. Det är värt det, värt varenda sekund nu även om jag inte hade en bra dag i går...Sen var det en annan som kom fram och frågade om jag var instruktör för funky kidz, det fick mig att bli ställd..öhhhh jag. Nej jag är bara vanlig mamma men i efterhand så får det mig att små le och undra hur ja ser ut i mina träningskläder och min person när jag är på gymet??? Det var i alla fall två saker som stärkte mig...

I morse när jag vaknade så kännde jag mig bättre till mods, låg länge i sängen och ifrågasatte mig själv, varför jag inte kan gå ner de sista kilona och det är ju inte så att jag nått min nollpunkt nejdå. Jag har åtminstonde 15-18 kg övervikt till spinkigheten inträder och dit vill jag ju inte utan bara 5-7 kg. Jag är en mästare på att hålla vikten men inte gå ner trots att jag inte äter mackor, vita kolhydratder, inget fika, inget smågodis, ingen glass, knappt frukt utan rätt och slätt 3 mål mat åla Xv halvfart och mellis och choklad och överdosering nötter. Jag måste ha en usel förbränning med tanke på hur mycket jag rör mig, Om jag inte rört mig vad hade hänt då???? Törs inte tänka på det. Det känns som jag misströstar och det gör jag nog..jag vill ju äta smörgås i alla fall. Jag har suttit nu på morgonen och funderat på att lägga om måltiderna och det skulle fungera på helgerna eftersom man äter sen frukost men i vardagarna när man är på jobb i ottan då är man hungrigare...Nåja jag får fundera över detta. Fan jag vill inte ta till helfarten igen. Det måste ge sig. Min maken säger, skit i chokladen och nötterna men det lättare sagt en gjort och vet inte hur jag ska klura till det. Hitta mental kraft att ta det här nu...vad vill jag mest, vad är vitigast för mig och mitt mående. Nä nu sitter och laddar för att ta till utomhus joggen, längtar ut faktiskt i naturen, se alla färgerna och samtidigt röra på mig. Ska ta med tjejerna på cykel och det lär bli protester men de brukar vara nöjda efteråt. Ciao från frukostbordet!

I morse när jag steg upp för att åka till gymet var det super grå grå och regn i luften och huttrigt ute. Usch och fy. Jag är en solskensmänniska och inget annat. Det är därför jag har en oerhörd längtan till värmen i november men det blir inget av med den saken i år. Nope, pengarna gick till nyttiga ändamål även om resor är nyttiga för själen. Hur som helst så kom jag inte till gymet utan jag ändrade mig. Hade ingen lust, jobbet pockade på och jag hade endel att uträtta. Så jag åkte till jobbet i ottan men med gymväskan med för att åka en tur efter jobb. Nu sitter jag här lite kluven och tänker men vad fan jag ska ju dit morgon med dottern som ska dansa. Kanske ska jag hoppa över idag. Skynda hem till maken jag inte träffat, sitta och kura på altanen, ny bastad med ljus och ett stort glas vin. Mysprata lite.  Så snabbt de där dåliga tankarna tar över och vilken stark influens de har. Jag är ju slö och slapp i grunden. Det här jag håller på med är ordinerat och ett nytt beteende tar ju flera år. För mig lär det ta lååång tid innan jag njuter av styrketräning eller det ens blir ett invant beteende. Som det känns nu är det decenium av år. Jag kommer att mysprata efter träningen och dricka mitt vin men det handlar bara om 2 timmar senare. Nä jag ska åka, jag måste, jag får inte avvika från mitt mån-ons-fre pass. Även om jag inte vrålpresterar så ska jag dit och titta på grejerna. Värma upp och köra delar bara för att det är så. Sen ska jag dit i morgon och har 45 min att slå ihjäl och det gör man inte på rumpan på ett hälsocenter. Man är så himla duktig att tala om vad andra ska göra i synnerhet som socialarbetare men själv då,  hur är man själv? Jo man är snabb att ta till genvägar om chansen ges åtminstonde åker tankarna runt i huvudet mer än 100 ggr. Helgen blir annars ganska lugn hoppas jag. Det är tur man inte vet. Planen är fixa och dröna och bara vara tillsammans. Kanske borde jag åstadkomma lite bakning för jag kom just på att min 7 åring fyller ju fasiken nästa vecka. Oppps vad tiden går fort. Japp så måste det bli. Ja men då fick jag ju att göra på direkten. Kanske kan vi ha familjebak för att få tid tillsammans. Undrar just om den idén går hem. Nu ska jag jobba 3 timmar innan gymmet väntar. Gissa om latmasktankarna kommer fara genom huvudet ja varje dag har sitt monster att brottas med. Kom an då, kavlar upp ärmarna och höjer knytnävarna...............

Idag har jag en skön icke röra på mig för mycket dag. Jobbat och varit med kollegorna på restaurang och blivit bjuden på lunch. Var på ett av stans mysigaste ställen och åt och man behöver verkligen miljöombyte. Jag fick i alla fall en mental psykande kamp med det som serverades. Tog av grönsaksbuffen vilket inte var några problem alls. När väl den för beställda maten kom in och serverades på våra respektive platser och upptäcker till min fasa något som stirrar på mig. Friterade läckra små krabater i form av potatishalvor vackert placerade på tallriken med övriga tillbehör och kycklingfilé. Jag hade glömt bort att säga att jag inte skulle ha och bara för att de låg där så vackert och luktade bedårande, jodå jag körde näsan ner för snorta lite så började en mental Tortyr! Så lätt det är att bara sticka gaffeln i den jäveln och föra den till mina hungrande läppar och mun som utan att tveka skulle glufsa i sig det. Potatishalvorna stirrade ut mig medans jag ignorerade dem och tänkte jag skiter i er er jävlar, hatar potatis...i samma ögonblick som man kännde åååååhhhh så underbara de skulle vara. Bara smaka LITE? Nehej den går jag inte på. Mina kollegor pratade och konverserade och jag hängde med så gott jag kunde samtidigt som jag förde dialog med tallriken framför mig. Fan så tufft det är när de är så där nära men ändå inte. Hur som helst började tillslut mina kollegor kommentera mig. Äter du inte potatisen? Nej det gör jag inte, jag ska vänta med den saken för det triggar igång mina begär? ÅÅÅhhh så stark du är sa de, det skulle jag aldrig klara sa en. Jag tänkte att de skulle bara veta vilken kamp jag nyss haft. Tack och lov hämtade jag kraft från kollegornas kommentarer och ja jag måste ju visa mig stark och duktig. Hade jag stått i en mörkvrå med en potatis på gaffeln så vet jag ärligt talat inte om jag låtit den vara. Kanske hade jag perforerat den fullständigt med mina gaddar. Silat den mellan tänderna och svalt härligheten rakt ner i magen. Men inte nu. Tack kollegor ni räddade mig utan att veta om det!

Nu är det kväller, maken är och spelar, barnen ska snart sova och jag ska röja kök och troligen ha en riktig slösurfningskväll, dröna när jag gjort hushållsarbete. I helgen tar vi det ganska lugnt. Skulle på tjejfest i morgon men det blev just inställt pga influensa/förkylningssymptom hos värdinnan. Då struntar vi i det helt enkelt. Mys kväll med maken och barnen. Funderar på hämt mat på något sätt och absolut inte KEBAB utan tror det kan bli Thai om det nu finns något som passar min matstil annars blir det kött och sallad och ett glas rött. Japp jag ska inte tramsa jag faller till föga direkt. Jag ska dricka mitt fredagsvin, gott som tusan och känns välförtjänt efter en arbetsvecka och just det där glaset är så jädrans gott.  Dax att göra kväller med barnen och läsa dagens bok. Ciao

Dagens energibomb: Tänker mycket på familjen nere i skåneland och försöker skänka dem alla energi och kraft att härda ut. Det finns ett ljus i tunneln även om det är lite dimmigt att se det lysa, men det närmar sig sakta.