Är en i en dålig period på fler sätt än ett. Längtar efter semester och tycker det är tufft att jobba just nu. Solen steker och det känns verkligen som man missar sommaren och att jag kommer rakt in i hösten. Semestern känns oändligt långt borta och det känns bara som massa måsten fram tills dess och nästan så semestern känns bökig för det är massa måsten då med. Jag skulle helst vilja lägga mig i en puppa på någon söderhavsö och bara vara utan alla, ja bara med barnen och maken det räcker gott. Gräva sandslott och bara vara, totalt kravlöst och så skulle någon betjänt komma med god sjysst mat. Dålig på att blogga är jag också även om detta är min ventil, dålig på kosten, dålig på att vara riktigt glad fast jag är glad men så där härligt jätteglad/kul/spirande mot min man är jag INTE.  KÄnner mig aptråkig bara. Helgen var helt okej. Mycket med folk och umgänge, vi gjorde en fantastisk midsommarstång, åt fantastisk mat som var gjord från grunden och nu kommer vi aldrig mera köpa sill kan jag säga. Köpt sill smakar pyton i jämförelse med de sorter min make gjorde. Det som har hänt är att magen spårat ur fullständigt efter 3 dagars festande, har riktigt ont faktiskt och ska lugna ner mig. Dessutom fick att ett ARG anfall i går när jag prova min favvojeanskjol och den satt stramt. Japp så går det. Det spelar absolut ingen roll hur HÅRT man tränar och hur mycket man tränar när man har en kropp som dammsuger minsta smula. Jag har levt i sus och dus i 3 veckor och det speglade av sig direkt. Skrämmande och jag blev så jävla arg så jag grät av besvikelse och frustration. Jag kan inte äta för mycket jordgubbar, melon, persikor, en glass i bland, nypotatis två ggr i veckan, frukost bröd 1 ggr i veckan och vin och chips och ostbågar på helgen. Kan inte äta nötter och äpplen till mellis. TROTS min hårda träning. Min kropp fullständigt dammsuger allt och längtar efter att bli riktigt riktigt riktigt jävla smäll fet. Min förbränning är en ren katatstrof för med tanke på hur hårt jag kör så skulle allt förbrännnas i en stor fis. Men icke. Ja jag är sur, åter fått ett kraftprov på att jag kan inte, det här kommer att ta en JÄVLA tid. Dagens roliga är i alla fall att jag fått mina vigselringar tillbaka. De har varit hos guldsmeden och denne fick klippa bort ca 4-5 milimeter på varje ring. Ringarna ser pjuttiga ut nu men de är fina och de glänser som de vore nya och de är det ju. Nu ska jag glida i säng. Ciao från mig!

 

ulla" title="http://bloggplatsen.se]ulla[/url]" target="_blank">bloggplatsen.se]ulla[/url]

29 juni 2010 07:43

Sommaren kommer att finnas kvar för dig oxå - är ju inte så himla långt kvar till din semester. Klen tröst - jag vet.
Betr kläder/vikt - samma här....uuuurtrist!
Hör av dig betr Cornelias föd.dag
Ses snart - puss kram

http://singoalla bloggplatsen.se

 

Lena

30 juni 2010 06:02

Å vad jag känner igen denna tröstlöshet att det inte spelar någon roll vad man gör, kroppen har ett minne och bara suger åt sig allt... Och jag tränar ju inte alls som du så jag förstår att det måste kännas hopplöst. Tycker du har varit så otroligt duktig, trots att du har kämpat så så har du ju faktiskt inte gått upp allt igen som de flesta andra XV:are. Hoppas verkligen du får en skön semester och kan slappa lite. Du kan ju attid dumpa familjen och styra kosan mot Göteborg, lovar att du får slappa om du kommer hit :) Massa pepp-kramar!!

http://zitalena.blogspot.com

 

lina

30 juni 2010 12:44

Vi fick lära oss att kroppen vänjer sig vid all form av träning och att hårdträning inte ensam får ner oss i vikt.
Kroppen lurar dig helt enkelt.
EX. efter att en gång satt kroppen i ketos under så lång tid som vi gjorde tar det upptill 2 år innan fettcellerna släppt efter och vant sig.
OM man däremellan ytterligare går in i ketos och man pulvrar igen, lurar vi kroppen på nytt när man återgår till att äta.
Dvs. för var gång ökas TAKTEN för viktuppgången....
Ju torrare en tvättsvamp är ju fortare suger den åt sig vattnet....vi fungerar likadant.
Kroppen är inställd på den mängd energi du vant den vid att göra sig av med helt enkelt.
Handlar om att chocka kroppen tror jag för din del.
Kanske trappa ner både på träning och mat, för sen trappa upp träningen igen.
Det sliter dessutom mycket att fara upp och ner hela tiden.
Själv har jasg gått upp 5 kg sen i somras, hinner ju inte träna alls tyvärr. Ingenting.
Men jag äter normalt, och ja godis och annat emellanåt.
Jämvikten handlar om att hitta sin egen vikt- och för min del har jag nog gjort detta för jag går varken upp eller ner mera.
Varvar mellan 1-2 kg max upp och ner....
Puss

 

Mia

30 juni 2010 14:37

Hej där!
Jag är verkligen ingen expert vad det gäller kost/träning osv, men det låter ju jättekonstigt att inte träningen skulle kunna hålla kilona i schack, så att du kan unna dig gott mellan varven?! Är du säker på att du inte har något som du bör kolla, hormoner o dyl?
(jag bara sitter och spånar, men kanske ligger det något i vad jag dillar om) :-D

Tycker ju att du är så fantastisk som tränar så mycket!
Själv unnar jag mig mina promenader varje dag och så cykel till jobbet då och då, mer orkar jag inte...*s*

Ha det gott!

/Mia, Sthlm

http://assar.blogplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Om bara två dagar har jag gjort en hel månad på det nya jobbet. Reflexion, ja att det är otroligt kul och annorlunda, hög intensitet och man kommer verkligen nära dem man jobbar med. Jättekul på alla sätt och vis även när det blir lite knöligt med at...

Intensivt veckoslut kantat av förkylning. I fredags var vi på bäverjakt ute i buschen, fan vet var vi var någonstans. Jodå jag vet på ett ungefär men vet inte hur jag ska förklara det mer än att vi var vid en sjö i buschen nära Torsåker. Jag och alla...

Hejsan hoppsan efter påtryckning på min blogg om min vardag så ska jag göra ett nytt ryck med skrivanden. I ärlighetens namn har jag haft så mycket på mitt nya jobb och då menar jag intryck, intensivitet så jag har varit så slut i huvudet så jag har ...

   Vaknade när klockan ringde i morse 05.50 och var döende trött. Har sovit som en kratta och nästan inget. Tankarna och pirret for i magen inför dagens jobbstart. Kyligt i huset då temperaturen ute gått ner avsevärt. Satte mig i soffan och tittade...

Verkligheten kommer i kapp en hur man än beteer sig. Kom på att jag var sugen på att blogga i dag, har ju pausat en tid pga orkeslöshet. Nu är frågan om jag har några läsare, kanske, kanske inte men jag skriver mest för mig själv. 1.5 månads tystnad ...