Helgen har varit sisådär hittils. sen går det ju alldeles för fort. Saknar att inte kunna vara aktiv med mig själv och med barnen. Åka pulka är ju uteslutet och skridskor lika så. Har haft perioder med ont, fredagskväll som fan och i går hängde det onda som en dimma över mig, och på ett speciellt ställe. Inget vin utan det blev värktabletter kvällarna igenom. I dag ömmar det. Hm hm. Kan inte sluta äta, har fanimej ätit hela helgen som det känns. Vi hade megafika med barnen i går med maränger och semlor, chips och jordnötsringar och film. Njöt av första semlan på 2 år faktiskt och massor av choklad. Semlan var god men det blir inga fler. En var dealen och då köptes den på ett speciellt bageri och inte på ICA. Sen var det sen middags kalas hos en god vän igår vars make lagar himmelsk mat. Ja det gör han och lägger hela sin själ i det. Det var anledningen till att åkte sen var det ju naturligtvis trevligt för det var en hel del kuliga personer där. Men en tre rätters mitt i natten var och ta i. En tapastallrik(pate, oliver, diverse luft torkade köttsorter, inlagd aubergin...) till förrätt med allehanda italienska delikatesser, lax soppa med aioli och sen vinbärspaj med vaniljsås. Vaknade mätt i morse och magen strejkade och kläderna känndes små. Men startade ändå med en smörgåsfrukost. Det hade jag bestämt. Men äta bröd till frukost triggar ju som fan resten av dagen. Nåja det blir en sund dag i morgon pch resten av veckan. Tacka vet jag soppa och sedan ägg och keso med kalles kaviar. Det är mumma för magen det.

I dag hade jag ett mysigt samtal med barnen om vad det tycker bäst respektive sämst om hos oss. Pappa är rolig och lekfull och det är kul när han pruttar. Men han jobbar lite väl mycket med ved och sånt här hemma så han hinner inte leka så mycket som de vill.  Mamma är kelig, mammas kropp är som DEG. Precis vad en mamma i mina kläder vill höra...JIPPI!!!  Mamma pratar för mycket i telefonen och det är tråkigt. Ja där ser man vad vi måste tänka på. Det var mamma och pappa i ett nötskal. Mysigt! Måndags ångesten finns inte heller här. Jag har en del aktiviteter i åtanke denna vecka. Sen får vi se om det blir återgång till jobb i slutet på veckan. Får se hur det känns. Ska i alla fall massaga och cykla i morgon. Japp har köpt en ny tidning att plöja igenom så det är bara att trampa på. Räknade ut att jag trampat strax under 10 mil förra veckan. Inte lilla pinkat.  Nu ska jag ta bort det stora plåstret och låta såret få vara fritt. Allt enligt doktorns ordination. Känns läskigt att se hur det ser ut. Tänkte be peppe om hjälp men han svimmar väl. Han är lite äckelmagad när det gäller sånt..Ja ja får be mina barn riva bort skiten. De är hur cooola som helst. Ciao!

Fredag och jag mår bättre och bättre. På väg ur min vak, sakta men säkert. Tack och lov tar jag mig ur sängen tidigt tack vare barnen. Var på gym och slet i morse, skönt. Cyklade ett långpass 60 min blev lite över 2 mil, tur jag hade en oläst tidning för det är ohyggligt tråkigt. Funderar på att gå över på spinning när jag har mer förmåga det är kortare tid. Nu sitter jag och nöter och rumpan blir plattare och plattare och känns som benknotorna tillsist sitter på sadeln. Jävla smärta. Massagade en stund  stolen. Drog i gång fullständigt på cirkulationen och det känns skönt. Åkte hem och fick för mig att åka i väg och luncha på ett ställe där jag visste mina kollegor var och firade 10 års jubilieum, en verksamhet. Smörgåstårta och tårta blev det, och det är ju fredag så jag tog två rejäla bitar och sen har fikat bulle med barnen. Fan det går fort när man triggas. Jag mår illa ända ut i hårfästet. Så här mycket bröd vetefan när jag åt sist. Det var några veckor sen i alla fall. Vad händer i dag. Maken skottar snö, jag håller igång barnes diso via spotify. 4 tjejer hoppar runt i trosor. Maken ska städa och jag ska pilla mig i naveln eller nått, nejdå jag får nog fixa lite plock i midjehöjd i alla fall. Det verkar som en bra fördelning. Bara för att skryta så har min härlige man redan varit och handlat helgens mat (han följer min lista noga och snabbt) och varit på systemet samt jobbat och klippt sig. Snacka om att man känner sig överflödig. Nåja jag är ju med tjejerna, haha. Vi ska koka fisksoppa idag och sen blir det troligen Lets Dance! Nu ska jag återgå till discot och sakerna i midjehöjd. Ciao från snöträsk där fredagspartajandet är i full gång. ciao!

Usch, ja så börjar jag summeringen av två dagar. I går var det milt sagt en hektisk dag för mig men i normala fall skulle det varit peanuts. Cyklade på morgonen på gym och körde massagestolen. På eftermidagen hade jag tid hos tandis på stan, trodde jag. Släpade dit mig men det visade sig att tiden är en annan dag. Men vad FAn ska jag vara någonstans. Jo just det drog mig till minnes att jag hade nog en brynplockar tid. Tant krälade dit och tur det är mycket nära dessa två ställen. Jodå så fåfäng är jag med brynen, törs inte fixa det själv gör för ont så jag betalar de där 150 kr var fjärde vecka. Väl där började min hudterpeut som jag träffat nu i flera år bekymra sig över en knöl i pannan att den växt. Ja det är inte djävulshornet som man skulle tro utan det är en kula i pannan. Men vad FAAAN är det här tänkte jag, vad händer med min kropp. Ska den lägga av fullständigt, är det 40 års kris i förtid i fysisk form????. Jaha så du får jag ta sats med den oxå. Men en sak i taget. Jag tog mig hem och var vrålslut av detta. Kroppen var mörbultad och jag med och ont. Jag går ju för dåligt alltså!!! I dag beslöt jag mig för att ha en hemma dag, sviter efter i går och sen var det ju så mycket snö ute som kom från himlen och det kan ju inte vara bra för tant att gå i. Man kan ju halka. Så jag har eldat brasa, barn kom hem tidigt och lekte ute och inne. Ja de hör man bara och sen dukar de fram sin mellis själva och dukar undan på instruktion från mig. Sanslöst bra sammarbetsövningar är det. Jag har en bekännelse och det är att jag ätit kakor i dag vilket jag aldrig brukar göra annars. men vad fan i dag frossas det och i morgon är det en ny dag. Så får jag tänka.... så klart passade jag på att smaka de nya ballerina med mörk choklad och hembakt dinkelsockerkaka. Gott!!! Men en sak är säker det ger direkt mersmak. Jag är som en vild liten terrier vid skafferiet som ständigt vill ha mer att smattra i sig. Grymma droger detta, i alla fall för mig. Min man och jag har varit lite på kant med varandra i några dagar och det fick sin kulmen i dag, men u är vi vänner. Handlar om jobb/privatliv/frustrationer men det är överstökat och vi är ett igen. Känns skönt...ingen av oss är bra på att gå och ha något som ska ut och vi mår ju skitdåligt av det. Men i bland måste det där som ska ut få snurra lite så man vet vad man vill ha ut av det, vad man ska säga, sätta fingret på det. Jag är inte lika snabb som maken på den men det kommer. Nu väntar barnen på nattiskramar och pussar, Peppe kom precis hem och nu ska vi mysa i kväll efter han har skottat snö. Gud vad bra jag har, slipper skotta..jag bara tittar på. ciao

Efter en jävla dålig nattsömn och det beror inte på smärta utan på att JAG börjar vända på dygnet. Fan kollar film mitt i nätterna och med det så betyder det att filmen slås på strax innan kl 22. Ja är inte van med det. Upprymd av film kan jag ju inte somna sen har jag ju haft två dagars sovmorgon. Ja och på såvis vänt dygnet. Sen gör jag väl inte av med hiskelig energi heller. Nåväl jag steg upp med övriga familjen. Peppe ett mindre vrak och jag var väl desto gladare med barnen. Skickade i väg dem, drog en Xv soppa till frukost. Satte mig och kännde efter en stund med en stor kopp te. Kom fram till att NU JÄVLAR är det DAX! Packade en lätt väska som jag kan bära, drog på outfiten för gym, lånade kompisarnas bil och drog till hälsocentret. Med en tanke jag ska dit och sen får vi se. Jag skulle prata med coachen i alla fall, lite motivations pepp är aldrig fel och då handlar det enbart om kosten. Jag erkänner, jag skåpråttar på kvällar. Otrevlig bekännelse men jag gör det och kanske en smula på dan. Nåväl!  Raglade in med tant walk, vattenflaska och mp3 spelare med som solidariskt stöd. Går in och glor ett varv och beslutar mig för att cykla. Jodå, jag cyklade och det känndes fint. Ingen vrål cykling men det var ju inte grejen heller utan det var för att känna efter. Efter en stund kom lite puls och det var skönt, med rätt andning och rätt tänk så använde jag inte magen alls utan enbart lår och rumpa. När det var nog så anlände jag till massagestolen som var min huvudsakliga träning i dag. Stenhårt pass i den, fan det gör ju ont, kan inte alls bestämma om det är skönt eller om det är knöligt men visst fungerar den. Både endorfiner och blodcirkulation drog i gång. Jag blev röd ansiktet förmodligen en smula av cyklingen oxå men kombinationen. Tog en varm dusch där och nu sitter jag och lunchar med mig själv. Kom på att det som är absolut värst är att GÅ!!! Den är svårast men det är okej att va snigel. Jag är i alla fall mentalt helnöjd och stimulerad. Visst lockade de andra redskapen men har doktorn ordinerat det i mars så är det mars som gäller. Fram till dess är det att bara komma igång med sund rörelse och kost.

I kväll har jag ensamkväll med tjejerna. Ska försöka att köttbullar men om inte det går ja då har min man nått kul framför sig när han kommer hem. 1.5 kg tinad köttfärs..han kommer ju hurra för den. Nu ska jag tippa runt mig i soffan. Ciao från den som hittat en ny drog......

Sitter inte med någon vanlig måndags ångest utan är i ganska godan ro. Insikten har landat hos mig att jag blir hemma ett tag till( i min värld en vecka, läkarintyget säger 3 veckor till) . Ja vi får se hur det blir jag får ta en dag i sänder och se vad jag fixar. Har en mer upprätt hållning nu och krumpnar i hop frammåt kvällen när tabletterna går ur. I går tog jag en prommis igen. Snigel variant och det blev kanske 400 m och det tog TID. Och det känns smärtsamt, precis som man har för trånga trosor, byxor eller kläder över magpartierna när man går men det har jag inte utan det kommer innifrån. Har undersökt den saken ute..haha och konstaterade att fan det är innifrån det stramar, stretar och trycker och värker.  Nåväl jag har TID till att bli med i matchen. Otroligt klok jag är nästan så jag chockar mig sjlälv. Helgen har varit lugn och sansad och kanske mer sansad än normalt. Har inte gjort något mer än varit med familj. I dag gjorde vi i mina ögon världens avstickare till Gävle för att gå på kalas. Jag var med och där har jag fritt spelrum att krascha ner någonstans. Mysigt att sitta och dumprata med folk. De fattade inte att jag var opererad förräns när jag rörde mig. Det lyste om mitt ansikte, jag babblade förmodligen i hjäl dem, ha ha. Lycklig över att se varelser, andra varelser än min familj. Vad händer i veckan, ja jag ska väl poa på med mitt vad det nu blir. Funderar om jag ska köra ner till gymet en dag och sätta mig i massagestolen bara för att komma ut. Sen givetvis ska jag fortsätta med mina promenixer. Ja vi får se vad som händer. Jag har en ny prövning framför mig denna vecka.

Vaknade som ett VRAK i dag, hur trött som helst hade förflyttat mig till soffan i natt, jag önskar jag kunde teleportera mig men nejdå,,kravlade med täcket. Anledingen är att vi fick besök i sängen av Cornelia i natt och av någon anledning la hon sig i mellan och hon fick in en bulls eye med sin fot som gjorde livet smärtsamt en stund. Fick inte liv i varken make eller barn och bli arg gör väl ingen glad mitt i natten så jag flyttade ur sängen. Så sovit har jag inte gjort utan mest dvalat. Ägnade förmiddagen åt katalogstudier, jamen vad fan ni hör ju vilket liv jag har. Sjukt!!

Idag gjorde jag det, jag tog mig ut efter lunch. Tänkte fan nu jävlar ska jag se att jag är på gång. Men det var betydligt tuffare och svårare än jag trodde från jogging till ragel walk och kort sådan med känningar i buken. Verkligheten i vitögat det var en sannings smäll.  Men vad fan jag gjorde det, surrade med lite grannar och hängde på stavarna som jag hade som stöd så jag gick max 10 min snigel fart och små krump i kroppen, men tant var ute i 45 min för att jag prata med alla jag kom över såg grannarnas hus typ. Det kommer absolut ta tid det här...en dag i taget. Nu har jag ryggläge vilket är betydligt skönare och jag känner mig genast friskare. Kaxig på rygg och pjutti i stå läge. Mentalt känns det skönt att ha sett något annant samtididgt som det mentalt känns tufft för jag fattar mer och mer att detta kommer TA TID innan jag är i form.  Inser att så fort jag kan köra bil får jag åka och ställa mig utanför ICA maxi och studera folk..haha bara för att få se något annat. Nu är hela min familj samlade och vi ska väl snart göra middag och mys. I dag ska jag oxå mysa med mys. Har trots allt varit skaplig i kosten under veckan bortsett från chockladskiten men nått ska man ju ha och det bringar lycka i min annars så isolerade tillvaro. Somliga hade nog njutit av att få ägna sig åt kataloger, datorn, teven, film, pilla sig i naveln etc.   Nåväl det blir fredags fest med hemgjorda klyftpotatisar och kött, sallad och ja det här med vinet...FAN FAN FAN det får vänta. En tesked kanske kan fungera....bara för att stimulera smaken. Jag är allt en lirare.

Hade stora planer på att rymma från huset, bara några meter i alla fall men det gick i stöpet vilket kanske var bra och meningen. Hade två sjuklingar hemma. Min minsting Cornelia var ur seg och gränsfall feber, hes och rosslig sen var vänninan Å äldsta febrig och väldigt ont i armen efter sprutan i går som våra skolbarn fick. Min äldsta klarade sig hyfsat och deras minsting var pigg som en nyponros så Peppe tog dem till sina respektive ställen. Talade om för de hemmavarande barnen att alla får göra vad de kan och att alla som är hemma är dåliga. Och det gick hem. Vi har drönat alla tre. Micrade mat till dem och de dukade fram och av. De fixade fram mellis och dukade av. Däremellan var Peppe hemma på sina håltimmar så det gick. Summerat så kunde jag inte rymma utan var lydigt hemma. Det känndes faktiskt bra. Tror bara det är hjärnan som vill rymma. Har ändå provocerat lite på kroppen i dag med att sträcka på mig när jag rör mig och jag har kokat i hop en köttgryta visserligen så kokade det av sig självt men det tog en *upprätt* stund att få ner det i grytan och eftersom jag inte får bära tunga grejer så blev det att dutta med decilitermått typ..haha när man kokar gryta på 2,2 kg kött. Men sen var jag mör i magen och det är jag nu i kväll. Få se hur morgondagen ter sig. Har knappt surfat i dag och inte heller tittat på teven. Det känns skönt för då har man kanske lust till det i morgon.

Vägde mig i morse och insåg att det just inte var någon fara på torpet. Ja håller mig skapligt.Någon sorts hemma halvfart med lite extra tröstchoklad i ganska stor mängd. Men för att bli fräsch ska man vara lycklig. Just nu gör choklad mig lycklig.  Visst har jag ca 4 bonuskilon jämfört med hösten men vad fan. Paniken lugnade sig i alla fall. Väger ju ett kilo mindre än för 2 veckor sedan så vad gnäller jag för. Jag har legat och peppat mig själv och faktiskt tittat i alla klädkataloger som ramlat in. Det har tagit timmar i dag kan jag säga. Det ger inspiration och lite jävlar anamma. Att kolla kataloger hit och dit för min räkning, barnens del och maken blir utan, haha. tar tid när man ska planera sin outfit och vad som passar till vad. Vore kul att köpa något vårnytt. Har faktiskt inte gjort det. Förra våren hade jag ju 52/54 och nu kollar jag Medium, storlek 42 och möjligen Large och byxor ser raka ut. Ja har ju lår och rumpa och inte stuprör. Har ju faktiskt en  vinterjacka i storlek 42 så visst är jag i fin form.

En rolig notis är att min käre man kom hem på lunchen och sa att han fått ett rejält skratt. En kvinna på vår affär, hon jobbar och äger den, hon kör träning och xv sen i höstas och vi har gått några pass i hop och eftersom jag är stammis på gymmet och snackar med coacherna och instruktörerna en del så syns man väl och hörs antar jag på ett positivt sätt. Jag frågar nog de där frågorna alla undrar men ingen vågar fråga om kropp och kost.  Men i alla fall. Hon hade gått fram till Peppe i dag i butiken och frågat om något hade hänt mig, de hade pratat på mitt Gym om att de inte sett mig på dryga veckan. De var oroliga. De där undrade om jag lagt av, tappat sugen eller om något allvarligt hänt...ha ha. Snacka om att man gjort avtryck. Peppe förklarade läget och sa att var så säkra, hon kommer tillbaka! Yepp så fort jag kan ska jag dit om jag så ska sitta i den där massage stolen har jag beslutat mig för. Allt handlar om det mentala....I min ensamhet ska jag dra på en romantisk rulle. Peppe spelar och jag är ensam. Hoppas nu det blir en lugn kväll...oavsett har jag lärt mig en läxa. Jag sniglar...

Lagom efter att jag gjort min kvällsblogg i går och lagt mig i lugnan ro för att pusta i soffan. Vad händer. Jodå minstingen börjar gurgla i sin säng hör jag med den urtypiska moders radarn. Vad händer, jag registererar att hon kräker. Sen händer det som INTE får hända, instinktivt slänger jag mig i all hast upp och far fram som en blådåre rätt in i hennes rum och fångar upp denna 20 kg tjej. När jag håller henne svartnar det för ögonen av smärta eftersom hjärnan blir varse om kroppens protest. Trodde jag skulle dö där och då. På något sätt fick jag in Cornelia i badrummet och får med telefonen och ringer vänninan Å som bor 200 steg bort. Hon galopperar hit och jag slänger mig i soffan och tårarna sprutar dels av adrenalinpåslaget samt av smärtan i buken. Är det inte typiskt att det blir så när maken är bortrest en enda kväll, man hade fixat och donat med min goa pensionär som varit här och skickat hem henne..så händer det där. Enormt onödigt. Så i dag har jag gjort INGENTING för att motverka gårdagen. Hur känns det, jag vet inte just nu densamma som i går på dagen så det kanske är positivt. I alla fall höll jag på att dö av tristess. Zappade på Teven som var aptrist, fan pallar inte såporna, ger mig inget säger mig inget det är bara gubbar som rör sig och munnar som pratar om in princip inget. Satt och dö surfade på det jag surfade igår. FB, resor, nyheter, musik, film. Så jädra tråkigt. Jag fattar inte att man kan sitta och pilla med det hela dagar. Man måste få längta lite. Min hjärna är fan så mycket piggare och alertare än kroppen. Jag är inte skapt för att inte göra något. Nu har jag läst tidningar i några dagar, surfat och glott på teven, snackat i hjäl folk i telefonen. Jag vill kunna tvätta, baka, lagamat, fixa orka sitta och göra saker då tror jag mer på min stimuli.  Blir vansining på att vara låst i huset. Har en plan på att gå ut i morgon. Plockat fram stavarna som stöd så jag inte halkar. Kan gå på gatan fram och tillbaka den är väl 100m så det blir väl 200 m tur och retur. Bara för att komma ut innan nån får köra in mig på psyket. Fast jag inser att jag måste kunna sträcka på mig om det ska vara genomförbart. Kan inte gå som en krump gumma. Usch vad jag gnäller. Sen känner jag mig som en oformlig massa, men men det är okej just nu i alla fall. Jag är i alla fall glad över en sak och det är att jag i dag har inspirerat 3 personer till att göra en livsstilsförändring. En kollega som ringde och berättade att hon stod utanför mitt gym, hade börjat träna i veckan. Hurra för henne, min bror som Xv helfartat i snart 3 v ringer och söker stöd och sen en till person som nyss börjat med sin kamp och behövde tips. Det känns som en kick att få dela med sig av det man lärt sig om detta och inspirera andra. Det inspirerar mig att få kraft till mitt. Det tackar jag och bockar för.  Nu ska jag fortsätta ligga och dröna en stund. Undrar just hur det är att få liggsår, liggkramp har jag ju redan.